Modehusens hemligheter, del 1


Att Pradas ägarinna, Miuccia Prada, är uttalad kommunist är väl ingen hemlighet. Men det finns andra, mer ruttna, lik i garderoberna hos våra toppdesigners:


Jean Paul Gaultier var innan modekarriären medlem i den obskyra hiphopgruppen Boys With B.

Alexander McQueen livnärde sig, innan designbreaket, som tjackhora i öst.

Gucci är egentligen ett könsord på koreanska.

Chanel var under sjuttiotalet ett annat ord för amfetamin.

Innan Acne började tillverka kläder, var det kort och gott en hudsjukdom.

Benetton uppkallades efter den amerikanska presidentens högkvarter, som i sin tur gav inspiration till Burfitt vilket var ett väl använt uttryck i byggnaden.

Från början var Stella McCartney en kycklingmeny på Frasse´s.

Tommy Hilfiger var en av Hitlers mest trogna hantlangare. Likaså grundare av Zanzlöza Zmycken.

Bruunz bazaar startade som en lågpriskedja i Österrike.

Filippa K var frontfigur i den lesbiska punktrion med samma namn.

Hugo Boss, det hörs på namnet, han var chef på pappas jobb.

Sonia Rykiel är ett miljövänligt dammsugarmärke.

Marimekko var en ökänd bastuklubb på slutet av nittiotalet.

Innan Dior sysslade med design bedrev de "beskyddande verksamhet" för "utsatta restaurangägare".

Burberry har inget med frukt att göra. Det är likt Balenciaga och Valentino medicinska namn på medfödda syndrom.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0